Ett arvskifte är ett avtal mellan dödsboets delägare om hur en avliden persons tillgångar ska fördelas efter att eventuella skulder har betalats. För att boet ska avvecklas måste alla delägare underteckna ett arvskiftesavtal som visar att alla delägare är överens om den uppdelning som har gjorts. I ett arvskifte är det mycket att ta hänsyn till, både gällande vem som har rätt till tillgångarna och vad man gör om delägarna inte är överens.
Vad är ett arvskifte?
Med begreppet arvskifte menas den slutgiltiga fördelningen av en avlidens persons tillgångar (kvarlåtenskapen). För att ett arvskifte ska kunna ske måste dödsbodelägarna (arvingar till den avlidna samt universella testamentstagare) komma överens om hur fördelningen av kvarlåtenskapen ska se ut. Det som dödsbodelägarna kommer överens om ska dokumenteras i ett skriftligt avtal och undertecknas av respektive dödsbodelägare.
Hur går ett arvskifte till?
När arvskiftesavtalet har upprättats är det vanligt att en av dödsbodelägarna får i uppdrag att verkställa det som beslutats. Innehåller dödsboet enbart pengar räcker det oftast med ett besök på banken för att ordna utbetalningarna. Finns det däremot andra tillgångar, som exempelvis fastigheter eller värdepapper, krävs mer omfattande administration.
Känner någon av delägarna sig osäker på hur arvskiftet ska genomföras, kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist för att få tydlig vägledning och undvika misstag.
Vilka regler ska jag tänka på vid ett arvskifte?
Till skillnad från bouppteckningar och bodelningshandlingar finns det inte särskilt många tvingande regler avseende ett arvskiftesavtal. I princip är dödsbodelägarna fria att utforma arvskiftesavtalet på det vis de själva finner bäst. Det är dock väldigt viktigt att inte påbörja arvskiftet förrän alla dödsbodelägare är helt överens om hur det ska gå till. För att säkerställa bevisning om detta bör ett arvskifte aldrig ske utan att det finns ett tydligt skriftligt avtal som dödsbodelägarna uttryckligen godkänt och skrivit under.
Kontakta oss
Har du en juridisk fråga? Tveka inte att kontakta oss. Vi inleder alltid vår konsultation med 15 min kostnadsfri bedömning av ditt ärende för att sedan föreslå en väg framåt.
Nybrogatan 77, Stockholm
010-33 00 123
info@lexius.se
Hur skriver man en arvskifteshandling?
Nedan följer ett mycket enkelt exempel på arvskiftesavtal:
Finns det en tidsgräns för när arvskiftet måste verkställas?
Nej, det finns inte någon tidsgräns. Det är dock, i normalfallet, klokt att verkställa arvskiftet så fort alla formaliteter med anledning av dödsfallet är avklarade.
Vad är ett partiellt arvskifte?
Med ett partiellt arvskifte avses att endast en del av den avlidnes tillgångar portioneras ut till dödsbodelägarna. Ett partiellt arvskifte kan exempelvis bli aktuellt om den avlidne personen drev ett företag som det är komplicerat och tidsödande att avveckla. Dödsbodelägarna kan då komma överens om att först upprätta ett arvskifte över den avlidnes övriga tillgångar. När företaget väl är avvecklat kan ett slutgiltigt arvskifte göras.
Vad händer om vi inte kommer överens?
Om dödsbodelägarna inte kommer överens om hur arvskiftet ska ske kan tingsrätten utse en så kallad skiftesmannen. Skiftesmannen ska i första hand försöka medla mellan dödsbodelägarna i syfte att åstadkomma en lösning i samförstånd. Om detta misslyckas kan skiftesmannen självständigt bestämma hur arvskiftet ska gå till.
Dödsbon med en delägare behöver inget arvskifte
Dödsboet är kvarlåtenskapen efter den avlidna personen och ses som en juridisk person fram tills att det upplöses i ett arvskifte. Dödsboet måste förtecknas i en bouppteckning innan det får lösas upp i ett arvskifte bland dödsboets delägare. Delägarna av dödsboet är efterlevande make, maka, arvingar och testamentstagare.
Tänk på!
Bouppteckningen måste upprättas inom tre månader efter dödsfallet. Ytterligare en månad senare måste den lämnas in till Skatteverket. För arvskiften finns ingen tidsgräns.
Bröstarvingar ärver först och tillhör därmed den första arvsklassen. Bröstarvingar innebär personer i rakt nedstigande led från den avlidne, alltså barn, barnbarn och så vidare. Barnbarn blir bröstarvingar endast om även den avlidnes barn är avlidna. Om den avlidne efterlämnar en make, maka eller registrerad partner, skjuts dock arvet upp. Bröstarvingarna ärver först när även den andra partnern har avlidit.
Om det finns en efterlevande make/maka blir denna person ensam delägare av dödsboet, och då behövs inget arvskifte. Tillgångarna tillfaller den efterlevande maken/makan när Skatteverket har registrerat bouppteckningen.
Den efterlevande maken/makan kan fritt förfoga över den avlidnes kvarlåtenskap, vilket innebär att denne kan förbruka eller ge bort tillgångar som annars skulle ha tillfallit barnen. Däremot får den efterlevande inte testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap.
Särkullbarn har rätt till sin laglott omgående
Det finns vissa omständigheter då den efterlevande partnern inte blir ensam delägare. Om den avlidne har barn från ett tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har de rätt att få ut sin laglott omgående.
Tänk på!
Särkullbarn kan välja att skjuta på sitt arv tills den efterlevande maken/makan avlider.
Arvskifte om dödsboet har flera delägare
Har dödsboet flera delägare är det fritt fram att dela upp kvarlåtenskapen sinsemellan i arvskiftet.
Tänk på!
Testamenterade tillgångar kan inte delas fritt mellan delägarna.
När delägarna har kommit överens om vilken kvarlåtenskap som ska tillfalla vem måste arvskifteshandlingarna undertecknas av alla delägare för att dödsboet ska upplösas.
Om man inte kommer överens
Om dödsboets delägare inte kommer överens kan de få hjälp hos tingsrätten. Där kan de ansöka om en skiftesman eller boutredningsman, vars uppgift är att medla och få delägarna att nå en överenskommelse.
Om delägarna fortfarande inte kan enas, kan skiftesmannen fatta ett eget beslut. Detta kallas för tvångsskifte.
Ingen behöver bevittna arvskiftet
Ett arvskifte betraktas som en privat överenskommelse, och handlingarna ses som ett privat avtal. Därför krävs ingen bevittning när dödsboets delägare skriver under avtalshandlingarna.
Byte av fastighet kräver lagfart
Den som ärver en fastighet, eller en del av en fastighet, måste ansöka om ny lagfart hos Lantmäteriet i den region där fastigheten ligger. Detta görs för att fastställa vem som är ägare. För att ansöka om lagfart behöver arvingen ta med både arvskifteshandlingen och bouppteckningen.
Arvskifte: 6 regler och fakta som är viktiga att veta…
När en person avlidit upprättas först en bouppteckning. Bouppteckningen är en sammanställning över den avlidnes tillgångar och skulder och ska skickas in till Skatteverket för registrering. Om den avlidne var gift eller sambo är utgångspunkten att det därefter ska ske en bodelning (viktiga undantag förekommer dock). När dessa två moment är avklarade återstår det så kallade arvskiftet.
Om en person genom ett testamente endast fått rätt till en sak eller en summa pengar är denne inte dödsbodelägare. Dödsbodelägarna är självklart skyldiga att se till att testamentstagare får det han eller hon har rätt till.
Arvskiftet är en angelägenhet för dödsbodelägarna. Dödsbodelägare är den eller de personer som har rätt till arv efter den avlidne samt universella testamentstagare.
Arvskiftet ska dokumenteras i ett skriftligt avtal. Av arvskiftesavtalet ska det framgå vilka tillgångar som finns i dödsboet och hur dessa tillgångar ska fördelas mellan dödsbodelägarna. När arvskiftesavtalet undertecknats av samtliga dödsbodelägare kan arvskiftet verkställas.
Med begreppet universell testamentstagare avses en person som till följd av ett testamente blivit tilldelad en viss andel av den avlidna personens totala tillgångar (exempelvis 50 procent).
Själva avtalet behöver inte registreras hos någon myndighet men bör naturligtvis förvaras på ett säkert sätt. I de fall dödsbodelägarna inte kan komma överens kan tingsrätten utse en så kallad skiftesman.